onsdag 1 april 2009

Beslutet är fattat och hur är det med storleken

Jag har beslutat mig. Det har tagit ett bra stycke tid men nu är beslustet taget. Ljudböcker. Att ge mig tid att lyssna på ljudböcker. Att verkligen ge mig f.. på att jag ska igenom. För många herrans år sedan lyssnade jag till böcker i örat och fick nästan tuppjuck. Jag blev så in i helsikes rastlös att jag inte visste till mig. Vad gör man av sig själv när man inte engagerar öron och händer. Att ligga på sängen, vilket jag gjorde, eftersom det är det jag gör för det mesta när jag läser för det. Där slutade det. Jag har inte försökt igen. En av mina systrar sa till mig att göra något. Då det gjorde jag. Men jag kunde inte koncentrera mig. Därmed har jag inte lagt ner någon tid på detta förrän nu.

Så är det ju den där spelmaskinen som ska till. En annan syster lånade ut en sådan till mig. Men kom jag igång för det. Nej. Det finns ett stort motstånd. Bara tänkt om det inte fungerar och jag inte får ut något av det hela. Och så fick det vara.

Så nu. Nu är beslutet taget och jag har inhandlat min bokpratare. Efter mycket om och men. Många har besluten varit. Hur ska den se ut. Hur ska den fungera. O s v. Och i sista hand. Vilken färg ska den ha. Visst är det lite larvigt att lägga ner så mycket med tid på en så liten tingest. Men rätt ska vara rätt.

Jag ville ha en med en massa funktioner men fick nöja mig med några. T ex så ville jag ha diktafon i den lilla för att ha den lite tillgänglig när jag är ute och fotar. Att prata in det man tänker i närmiljö är ett absolut plus. Tyvärr har de som tillverkar dessa små vidunder inte tänkt mycket på den detaljen. Dessutom vill jag ha en som stannar och står still när jag trycker på stop. De flesta går tillbaka och så får man leta upp rätt ställe. Det gör mig helt hysterisk. Jag vill ha ordning och reda.

Så nu har jag en lite som är röd, fast jag ville ha en blå. Det fanns svart, röd och rosa att välja på.Så en röd fick det bli.

Så hemma och öppnandet av paketet. Lite kittlande nervöst och spännande. Tänka att få starta upp från scratch. Vilken känsla. Den la sig nästan genast. En hel vetenskap av papper som måste kollas och tänka sig. En apparat som säljs på den svenska markanden har inte en svensk manual. Bussigt. Jag har verkligen svårt att läsa engelska och är det dessutom tekniskt då är hysterin nära i flera ögonblick. Skit.

Det får bli telefonen. Sonen får bli den som hjälper mig. Han svarar men har inte tid med sin mor. Han ger mig ett svar och sedan måste han gå. Han skall hjälpa mig, men inte förrän han flyttat färdigt. Typ börjar i tisdag kväll och avslutar sen. Fast jag sa att jag ville ha den grejad till onsdag den 8 april. Det skulle det nog gå att ordna.

Tisdag förmiddag sätter jag mig med eländet och försöker men det blir inte bättre. Här sitter jag med en spelare som inte kan tala och skivor stora som dasslock i jämförelse. Inte får jag in dem i den lilla. Nej jag måste nog vänta till sonen har tid. Tålamod kallas det. Men jag vill nu. Jag kör en rövare och ringer systra min för lite konsult. Inte mycket tur där inte.Hon sa sig inte kunna särdeles mycket om den delen av tekniken.
Och där står jag nu. Tååååååååålamod försöker jag beväpna mig med.

Inga kommentarer: