Alva Socken på södra Gotland släppte igår sin sockenbok. Jag var där tillsammans med min syster Elisabeth för vi var inbjudna. Vad jag inte visste var att hon hade mer info som hon inte läckte till mig. Så när vi kom dit var jag helt oförberedd på att bli omnämnd för att jag lämnat ut min forskning om Alva till dem att ta del av och använda efter eget hov. Alltså, jag står omnämnd i boken också. Lite stort faktiskt och ett erkännande av att min forskning inte bara är till för mig.
Jag har ju hållt på med sockenforsking i många år och det är kul att få lite uppmärksamhet. Jag har tidigare erbjudit Linde sockenförening att använda det materialet jag har om den socknen men dom tackade nej. Deras sockenbok kom ut för något år sedan och till min och andras forskares ledsnad så saknas gårdsforskningen där. Men kanske de tyckte att dom inte var färdiga för att publicera den delen ännu. Hoppas det kommer framöver.
Efter samkvämet i Alva församlingshem for jag och maken iväg på Gotlands lite mindre vägar och bara kollade lite. För att sedan hamna i svampskogen. Vi fick med oss lite av skogens gula guld. Lagom så det räckte för mannen att frossa till köttbiten på kvällen. Själv äter jag inte svamp över huvud taget och är alltså ingen konkurrent om det som dom tycker är så gott. Men jag plockar jättegärna.
Det känns gott.
