Helgon och Häxor

En kvinna vid namn Valborg föddes år 710 och enligt legenden var hon dotter till den store kungen Richard, Hon blev abbedissa på ett kloster i Heidenheim i och hon var avgudad på samma sätt som vikingarna hade avgudat våren. Hon dog den 25 februari, och Valborg står fortfarande i den katolska almanackan den dagen. Hon helgonförklarades den 1 maj 779 och de två datumen sammansattes och bildade på så vis valborgsfirandet.

Särskilt typiskt för Valborgsmässoafton är eldarna som infördes från Tyskland till östra Sverige. Eldarna skulle skrämma bort häxorna men skulle också hålla rovdjuren på avstånd när man släppte ut djuren på bete den första maj.

Denna högtid var troligtvis mer som en ursäkt för att umgås med vänner och bekanta och för att ha roligt. Med tanke på de två grundstenar som blev hopsatta på grund av att en högtid skulle bildas – Valborg, en katolsk nunna - och - en vårfest.

Önskar er alla en riktigt trevlig helg.

Statliga verk och batteritorsk

Jag har tidigare beklagat mig över mitt batteri till kameran som tvärdog. Ett nytt är beställt redan samma dag som jag förstod att det inte fanns några omvägar till detta. Så inga bilder har blivit tagna av denna vackra vår då blommorna står utanför dörren och prunkar av bara tusan. Vitsippor och blåsippor formligen sträcker sig mot mig och skriker ”Ser du inte hur vackra vi är, Fota oss”. Påskliljor i stort och smått faller in i kören och en liten tulpan nickar blygt i häckkanten. Jag blir galen. ”Jag har inget batteri”.

Så till sist när tiden blivit för lång ringer jag till batteriförsäljaren i Umeå för att höra vad som har stoppat försändelsen. ”Jösses det var länge sedan” säger en något förvånad försäljare. Jag måste säga att företaget aldrig har gett mig anledning till att slita mitt hår förut. Mannen, jag är dålig på namn, lovar att kolla läget och ringa tillbaka. Sagt och gjort. Inom en halvtimme ringer han tillbaka och säger att det är på G. Tillverkaren har hamnat i lite försening. Det visar sig dessutom att jag har bett om paketförsändelse som tar lååång tid när det i det här fallet går bra med brev. Så vi byter. Brev får det bli. Då kan leverans ske på fredag. Jippijaho. Så väntan till fredag.

Fredagen och brevlådeplundring. Ingenting. Abslolut ingenting. Inte ens en spindel eller myra. Jag blir dåre. Ytterligare tid och ingen fotografering. Skit. När äkta hälften kommer hem och frågar om det kommit blir jag nästan förbannad. Skit. Då säger han som det naturligaste i världen att vi inte har någon postutdelning på fredagar. Men för f…. vad håller Postverket på med. Ingen utdelning för att spara in och just fredag som jag behövde ha utdelat brev. Nu var mitt språk inte nådigt mot statliga verk. Jag har aldrig varit någon älskar av dessa förut men nu…….

Så är det att vänta tills måndag och under tiden får jag väl blunda när jag är ute.

Bullar, korvar och potatis

Den här helgen har jag fått lite mycket gjort i det småttiga. Lördagen sysslade jag med att få undan påsken. Ris både ute och inne tillsammans med pingstliljor från svärmor. Fjädrar som ruggade av sig i små lätta moln. En puff så flög de upp som skrämda fåglar. Så lite nytt pynt för ögat att vila på och ny ljus att tända när känslan är där.

Söndag blev det lite mer påtagliga göromål. Jag har satt potatis. I spann och jag tänker ha dem inomhus. Kanske till midsommar?? Så var det framtaget köttfärs från frysen och ett storkok blev det. 80 köttbullar, 6 köttkorvar – köttfärs på längden, 1 köttfärslimpa och 15 pannbiffar stora som hamburgare. Det är gott att ta fram senare som snabbmat eller när hjärnan inte kan tänka ut något annat. Köttkorvarna skall jag glacera med lite starkgott och lägga på grillen. En liten testhistoria.

Det känns skönt att det är lite flyt även om jag inte kommer ut i vädret. Solen skiner men det är kallt som is och jag fryser. Så det fick bli inne.

Påskhelg med barnbarnet Josef

Påskhelg och barnbarnet den 4 år gamla Josef har besökt sina farföräldrar. En hektisk helg med många järn i elden. Fast skärtorsdagen inte såg något lovande ut så klarnade det upp till eftermiddagen och i tid till farfar slutade jobba. Fika och en snabbdusch för den äldre mannen och så blev det besök i stadens affärer. Först gick färden till Brio som just denna dag stänger för gott i Visby och på Gotland. Utbudet som fanns var inte mycket att hurra för men det var 70 % så det måste kollas över. Det lilla barnet fann en namnbricka som han genom ögonkontakt med farfar fick med sig från affären. Annars var det inget mer att ta med sig.

Så gick färden ner till Öster och Coop där det skulle kompletteringshandlas och så en koll på nedre regionerna om det möjligen kunde finnas ens sådan där sparkcykel som det lilla livet så ivrigt önskade sig och hela tiden pratade om. Han har ju förvisso fått lite födelsedagspresenter men en till kunde vi nog trycka in i en alltför fort sinande kassa. Så fick dessutom farmor syn på regnkläder och det visste hon saknades i barnets garderob och så fick det hamna i korgen det med. Nu var det dags för maten om pengarna skulle räcka.

Väl uppe i matavdelningen mötte vi min syster Lotte och det blev en pratstund om ditten och datten. Riktigt trevligt att humöret var med alla och barnet var lagom blygt för att bara kolla läget.

Därefter ut på Östertorg för ett litet spring och lite väntan på Påskparaden som har still årliga tåg just hit idag. Tyvärr var vi tvungna att lämna väntan på påsken och fara hem. Barnet blev lite mycket och behövde få mat i sig och en toalett att uppsöka. Fast Josef märkte ju inte att han missade något eftersom han inte hade någon koll. Av erfarenhet så talar jag inte om allt ifall att…..

Så blev det hem och i med lite i krävan och sedan återigen ut i bilen för en liten tur dit björkarna växer för att få några kvistar att ta med hem. Jag hade tänkt att jag skulle ha lite ris ute i form av en upp och nedvänd kvast med fjädrar i massor av färger och så lite på bordet i köket med gula fjädrar i. Med det lite påskpynt som jag och Josef hunnit med på förmiddagen så var vi färdiga med den delen och lite slappa i soffan och lite god mat fick avsluta dagen.

Allt detta hade jag tänkt att fotografera plus att jag skulle ta lite bilder på Josef men inget blev. Batteriet till kameran var tvärdött. Ingen ladding kunde rå på det. Bara att beställa hem ett nytt. Skit som det kan bli.

Långfredagen blev det lite pyssel ute med lite räfsning och lövbekämpning. Det är ju inte riktigt dags ännu att jordbruka. I skogen är det så underbart vackert med blåsippor i massor och dessutom har vitsippan kommit i drivor. Det är nog första gången dom kommer samtidigt som jag kan minnas. Inte heller detta kan jag fota tyvärr. Men kanske kommer mitt batteri i veckan och då ska jag ut.

Påskafton började tidigt för mig. Närmare bestämt 01.11. Jag hade sådana ilskna uppstötningar att jag var tvungen att gå upp. Tur var det för det jag hade ätit tidigare på kvällen fick jag lämna ifrån mig. Fy fanken så det blir. På detta började jag frysa så in i norden att jag trodde tänderna skulle gå sönder. Så frös min tänkta resa till landet in. Jag tillbringade dagen i sängen med ömsom täcke av täcke på. Farfar och barnbarn for iväg från eländet. Mot kvällningen kändes det bättre och jag kunde ta mig en matbit tillsammans och kolla lite på TV.

Påskdagen började också tidigt men inte lika tidigt som fredagen. Denna dag var det dags att resa med Josef hem. Jag fick ta det eftersom vi bestämt vissa saker som skulle göras och jag inte är den som fixar just den delen. En hängig överresa med ett nästan överaktivt barn är inte riktigt det som man önskar när man inte mår särskilt bra. Men det går och vi kom fram efter 3 ½ timme till Nynäshamn och de väntande föräldrarna. Överlämning och tillbaka ombord ner under en pläd och pratbok i öronen. Så gick resan hem ganska bra trots allt.

Annandagen var jag fortfarande hängig och tog mig en Brassestol, en filt och pratbok och satte mig utomhus i lä medan mannen arbetade i sitt anletes svett eller nå´t. Jag gjorde en liten insats lite senare när han fixat färdigt. Att klippa ”cigarrer” i dammen var av nödvändighet. Det var helt fullt av vissna stabbar grova som kvinnoarmar som måste bort. Fiskarna måste ha utrymme att simma.

Fiskarna ja. Dom har haft det paradisiskt också i vinter för jag såg deras ättelägg snabbt fara förbi min syn. Snart måste jag försöka fiska för att få bort lite. Det blir för mycket och ett bra fiskliv är också utrymme och det minskar i takt med att dom förökar sig. Nativiteten är inte så hög och bara en har fallit gått hädan i år. Men det får bli en senare fråga.

Förresten gjorde jag en underbar potatissallad till stekt lax att äta i stillhet bara vi två. Tusan så god blev den. Nu kom jag i längtan efter grill. Vi har inte plockat fram alla de attiraljer som skall till för en trevligt grill, det får vänta till det blir lite varmare. Visst andra grillar så här års men vi väntar.

Resväder och båttur

I morgon är det dags att sätta sig i ottan på båten för att fara iväg upp till fastlandet. Nu får vi några dagar framöver med barnbarnet. Han är packad och klar, det sa han när jag pratade med honom för en timme sedan. Bara en natt kvar sen kommer Oma med båten.

Visst det är ju inte så särdeles kul att sitta en hel dag på en båt men det är det värt. Först upp sen på den igen och sen hemåt. Jag har bunkrat lite ljudbok så jag ska nog få tiden att gå. Just nu i lurarna är det "Ninas resa". Oj det blev ju nästan lustigt.

Nu är det kvällsmat att göra sen lite TV. Soppa med Thaismak blir det. 2½ män, NCIS och därpå The mentalist är på tablån i kväll.

Tidig morgon för resenärer och även för mig

Nu har min syster oh hennes dotter farit iväg till Amerika. Ja i alla fall lämnat ön. Jag vet det därför att de ringde kl 06.00 i morse och ville sitta av lite tid hos mig. Det hade blivit ändrade tider för avgången med båten som de inte observerat. Ett ganska hastigt beslut av Destination Gotland efter vad jag förstår. Så de var tidigt i stan. Synd att de inte visste så de kunde få lite mer tid på morgonen. Det tar en timme för dem att köra till stan.

Nåja nu är de på resandes fot. Jag hoppars att deras dag i Stockholm blir bra och att dom får ett bra hotellrum på Arlanda senare i eftermiddag/kväll.

Så imorgon bär det av från Arlanda mot den stora världen. Deras tur går via New York och vidare mot Tampa. Länge blir det att sitta av på ett plan.

Så reser dom från Gotland när våren just har gläntat på ögoen och sett sig omkring. Nu går det nog i en rasande takt när värmen stannar. Fåglarna har ett sjå med sitt och ändå tar de sig tid att sjunga. Hörde i går att blåsipporna har bara liksom gläntat på skyddshöljet och lite blått kan man se innanför. En liten försiktig höjning från marken fast fortfarande nerkrupen under fjorårslöven. Snart är det dags för vårens vackra klänning att breda ut sig.

Jag säger Lycklig och skön resa och en vistelse i USA som ger ett lyft i livet. Lev väl där borta och kom hem med glädje och massor av minnen.

Beslutet är fattat och hur är det med storleken

Jag har beslutat mig. Det har tagit ett bra stycke tid men nu är beslustet taget. Ljudböcker. Att ge mig tid att lyssna på ljudböcker. Att verkligen ge mig f.. på att jag ska igenom. För många herrans år sedan lyssnade jag till böcker i örat och fick nästan tuppjuck. Jag blev så in i helsikes rastlös att jag inte visste till mig. Vad gör man av sig själv när man inte engagerar öron och händer. Att ligga på sängen, vilket jag gjorde, eftersom det är det jag gör för det mesta när jag läser för det. Där slutade det. Jag har inte försökt igen. En av mina systrar sa till mig att göra något. Då det gjorde jag. Men jag kunde inte koncentrera mig. Därmed har jag inte lagt ner någon tid på detta förrän nu.

Så är det ju den där spelmaskinen som ska till. En annan syster lånade ut en sådan till mig. Men kom jag igång för det. Nej. Det finns ett stort motstånd. Bara tänkt om det inte fungerar och jag inte får ut något av det hela. Och så fick det vara.

Så nu. Nu är beslutet taget och jag har inhandlat min bokpratare. Efter mycket om och men. Många har besluten varit. Hur ska den se ut. Hur ska den fungera. O s v. Och i sista hand. Vilken färg ska den ha. Visst är det lite larvigt att lägga ner så mycket med tid på en så liten tingest. Men rätt ska vara rätt.

Jag ville ha en med en massa funktioner men fick nöja mig med några. T ex så ville jag ha diktafon i den lilla för att ha den lite tillgänglig när jag är ute och fotar. Att prata in det man tänker i närmiljö är ett absolut plus. Tyvärr har de som tillverkar dessa små vidunder inte tänkt mycket på den detaljen. Dessutom vill jag ha en som stannar och står still när jag trycker på stop. De flesta går tillbaka och så får man leta upp rätt ställe. Det gör mig helt hysterisk. Jag vill ha ordning och reda.

Så nu har jag en lite som är röd, fast jag ville ha en blå. Det fanns svart, röd och rosa att välja på.Så en röd fick det bli.

Så hemma och öppnandet av paketet. Lite kittlande nervöst och spännande. Tänka att få starta upp från scratch. Vilken känsla. Den la sig nästan genast. En hel vetenskap av papper som måste kollas och tänka sig. En apparat som säljs på den svenska markanden har inte en svensk manual. Bussigt. Jag har verkligen svårt att läsa engelska och är det dessutom tekniskt då är hysterin nära i flera ögonblick. Skit.

Det får bli telefonen. Sonen får bli den som hjälper mig. Han svarar men har inte tid med sin mor. Han ger mig ett svar och sedan måste han gå. Han skall hjälpa mig, men inte förrän han flyttat färdigt. Typ börjar i tisdag kväll och avslutar sen. Fast jag sa att jag ville ha den grejad till onsdag den 8 april. Det skulle det nog gå att ordna.

Tisdag förmiddag sätter jag mig med eländet och försöker men det blir inte bättre. Här sitter jag med en spelare som inte kan tala och skivor stora som dasslock i jämförelse. Inte får jag in dem i den lilla. Nej jag måste nog vänta till sonen har tid. Tålamod kallas det. Men jag vill nu. Jag kör en rövare och ringer systra min för lite konsult. Inte mycket tur där inte.Hon sa sig inte kunna särdeles mycket om den delen av tekniken.
Och där står jag nu. Tååååååååålamod försöker jag beväpna mig med.