Påskhelg med barnbarnet Josef

Påskhelg och barnbarnet den 4 år gamla Josef har besökt sina farföräldrar. En hektisk helg med många järn i elden. Fast skärtorsdagen inte såg något lovande ut så klarnade det upp till eftermiddagen och i tid till farfar slutade jobba. Fika och en snabbdusch för den äldre mannen och så blev det besök i stadens affärer. Först gick färden till Brio som just denna dag stänger för gott i Visby och på Gotland. Utbudet som fanns var inte mycket att hurra för men det var 70 % så det måste kollas över. Det lilla barnet fann en namnbricka som han genom ögonkontakt med farfar fick med sig från affären. Annars var det inget mer att ta med sig.

Så gick färden ner till Öster och Coop där det skulle kompletteringshandlas och så en koll på nedre regionerna om det möjligen kunde finnas ens sådan där sparkcykel som det lilla livet så ivrigt önskade sig och hela tiden pratade om. Han har ju förvisso fått lite födelsedagspresenter men en till kunde vi nog trycka in i en alltför fort sinande kassa. Så fick dessutom farmor syn på regnkläder och det visste hon saknades i barnets garderob och så fick det hamna i korgen det med. Nu var det dags för maten om pengarna skulle räcka.

Väl uppe i matavdelningen mötte vi min syster Lotte och det blev en pratstund om ditten och datten. Riktigt trevligt att humöret var med alla och barnet var lagom blygt för att bara kolla läget.

Därefter ut på Östertorg för ett litet spring och lite väntan på Påskparaden som har still årliga tåg just hit idag. Tyvärr var vi tvungna att lämna väntan på påsken och fara hem. Barnet blev lite mycket och behövde få mat i sig och en toalett att uppsöka. Fast Josef märkte ju inte att han missade något eftersom han inte hade någon koll. Av erfarenhet så talar jag inte om allt ifall att…..

Så blev det hem och i med lite i krävan och sedan återigen ut i bilen för en liten tur dit björkarna växer för att få några kvistar att ta med hem. Jag hade tänkt att jag skulle ha lite ris ute i form av en upp och nedvänd kvast med fjädrar i massor av färger och så lite på bordet i köket med gula fjädrar i. Med det lite påskpynt som jag och Josef hunnit med på förmiddagen så var vi färdiga med den delen och lite slappa i soffan och lite god mat fick avsluta dagen.

Allt detta hade jag tänkt att fotografera plus att jag skulle ta lite bilder på Josef men inget blev. Batteriet till kameran var tvärdött. Ingen ladding kunde rå på det. Bara att beställa hem ett nytt. Skit som det kan bli.

Långfredagen blev det lite pyssel ute med lite räfsning och lövbekämpning. Det är ju inte riktigt dags ännu att jordbruka. I skogen är det så underbart vackert med blåsippor i massor och dessutom har vitsippan kommit i drivor. Det är nog första gången dom kommer samtidigt som jag kan minnas. Inte heller detta kan jag fota tyvärr. Men kanske kommer mitt batteri i veckan och då ska jag ut.

Påskafton började tidigt för mig. Närmare bestämt 01.11. Jag hade sådana ilskna uppstötningar att jag var tvungen att gå upp. Tur var det för det jag hade ätit tidigare på kvällen fick jag lämna ifrån mig. Fy fanken så det blir. På detta började jag frysa så in i norden att jag trodde tänderna skulle gå sönder. Så frös min tänkta resa till landet in. Jag tillbringade dagen i sängen med ömsom täcke av täcke på. Farfar och barnbarn for iväg från eländet. Mot kvällningen kändes det bättre och jag kunde ta mig en matbit tillsammans och kolla lite på TV.

Påskdagen började också tidigt men inte lika tidigt som fredagen. Denna dag var det dags att resa med Josef hem. Jag fick ta det eftersom vi bestämt vissa saker som skulle göras och jag inte är den som fixar just den delen. En hängig överresa med ett nästan överaktivt barn är inte riktigt det som man önskar när man inte mår särskilt bra. Men det går och vi kom fram efter 3 ½ timme till Nynäshamn och de väntande föräldrarna. Överlämning och tillbaka ombord ner under en pläd och pratbok i öronen. Så gick resan hem ganska bra trots allt.

Annandagen var jag fortfarande hängig och tog mig en Brassestol, en filt och pratbok och satte mig utomhus i lä medan mannen arbetade i sitt anletes svett eller nå´t. Jag gjorde en liten insats lite senare när han fixat färdigt. Att klippa ”cigarrer” i dammen var av nödvändighet. Det var helt fullt av vissna stabbar grova som kvinnoarmar som måste bort. Fiskarna måste ha utrymme att simma.

Fiskarna ja. Dom har haft det paradisiskt också i vinter för jag såg deras ättelägg snabbt fara förbi min syn. Snart måste jag försöka fiska för att få bort lite. Det blir för mycket och ett bra fiskliv är också utrymme och det minskar i takt med att dom förökar sig. Nativiteten är inte så hög och bara en har fallit gått hädan i år. Men det får bli en senare fråga.

Förresten gjorde jag en underbar potatissallad till stekt lax att äta i stillhet bara vi två. Tusan så god blev den. Nu kom jag i längtan efter grill. Vi har inte plockat fram alla de attiraljer som skall till för en trevligt grill, det får vänta till det blir lite varmare. Visst andra grillar så här års men vi väntar.