Så måndag började med att göra ett försök via Internet att boka en s k anhörigbiljett. Men tji i helvete att det gick. Jag höll på att bli vansinnig på systemet. Det bara inte gick. Det fick bli telefonen och om de tänker ta ut någon avgift för att jag ringer då blir det ljud i skälla det lovar jag. Att det skall vara så förbannat svårt att få till en sida som alla kan boka sitt på ett enkelt sätt.Det började med att sitta i kö med någon löjlig människa som tjatade om att jag kunde gå in på deras hemsida och fixa själv. Det blev mest ett dra åt fanders till rösten som per automatik bara låter munnen gå. Så äntligen framme och fick bokat. När hon sa priset höll jag på att sätta i vrångstrupen. Måste ha varit för båda resorna men nej. Jag godtog inte det och hon fick räkna igen och tänka sig hon prutade med en hundring. Men allt som allt så blev priset det som hon sagt i alla fall. Krångligt system och det sa jag också. Jag frågade om hon kunde lotsa mig genom bokningen på nätet men det kunde hon inte. Hon kopplade mig vidare till informationen som tydligen skulle ha kunskapen. Och så var det. Men nej man kan inte boka anhörigresor via nätet. Men för helvete det kan dom väl någonstans informera om.
I flera veckor har jag funderar på att nu är det dags att göra ett nytt försök att läsa böcker via öronen. Jag har tidigare fått låna utrustning av systra min men icke kommit till skott. Nu tänker jag göra ett mästerligt försök att övervinna mitt motstånd. Jag vill ha en riktig bok i handen och läsa riktiga ord. Men någonstans kan man få ett friare liv om man ha det i öronen. Man kan typ förflytta sig. Till uteplatsen t ex. Jag har ju lite jag vill göra ute när våren och sommaren är här och kanske jag kan kombinera läsa och vara ute.
Alltså har jag sökt efter sådana där små apparater som man kan stoppa in ljudböcker
i. Jag vill inte satsa så mycket till att börja med eftersom jag inte är säker på att det blir bra. I en annons från en av våra handlare här i stan såg jag en lite som hade diktafon. Ja, det kändes bra. En diktafon har jag alltid önskat mig för mitt minne är inte alltid så långt. Typ när jag är ute och fotar en hel dag och så funderar jag hur jag skall beskriva det på en sida på min hemsida. Jag har ofta massor av tankar där ute men när jag kommer hem så är dom borta. Alltså en diktafon är bra för Ewa. Nu blev det inte något köp eftersom den inte alls höll det som dom lovade.
Jag bestämde mig för att gå ut på nätet och kolla. Jissus vilket utbud och på en nivå som jag inte kan hålla mig på. Jag har inte så mycket kunskap. Då gick det upp en liten idé och jag knapprade in Tradera i sökmotorn. Vips fanns det massor och många som jag ville ha. Bra priser men vad var det jag tänkte köpa och hur. Nu fick min syster hoppa in och ge en hjälpande han. Och som den syster hon är så tog hon mig med på en vandring in i Traderas djungel. Förs en egen identitet och så klev vi på. En promenad som gjorde mig uppmärksam på min okunskap i både sälja/köpa och produktval kontra alla andra små detaljer som skall hållas reda på. Undrar om jag kommer att välja den inköpscentralen. Det känns så förvirrande. Men syster har lovat att följa med mig när jag skall handla bara jag tar reda på vad jag vill ha. Tack Elisabeth för att du finns i mina förvirrade ögonblick . Nåja inte alla men några stycken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar