Plundring

Idag har jag återigen varit i skogen för att få lite svamp att torka. Bra och ha om man vill ge bort i present istället för blommor. Det är så härligt att komma ut i skogen, Tyst och lite frasigt. Vinden som rör om lite och så ljudet från mina försök att ta mig fram. Snärjigt och lite mödosamt men fortfarande härligt. Så mycket svamp det finns i år. Trumpetsvamp är det jag plockat hitintills men nu är det nog dags för trattisar också. När jag kom ut i skogen blev jag så ledsen. Någon har varit där före mig och rensat. Jag menar verkligen plöjt genom terrängen rakandes allt som ser ut som ätbar svamp. Det som dom inte fått med sig har dom trampat ner. Jag blir så jävla arg. Varför kan man inte visa lite respekt och hänsyn. Skogen är till för alla och att bara mangla sig igenom som en dammsugare hungrig och girig är så onödigt. Alla dom små svamparna som skall stå på tillväxt till nästa gång finns inte kvar. Borta. Det betyder att det inte blir någon nästa gång i år just i den skogen.  Till dessa människor hör också den kategorin som tar med sina barn som far omkring mellan träden och skriker som dårar. Fast vuxna kan dom med. Fan jag tycker att man ska ta vara på den tystnad som finns för vi har det nog så larmigt i vår vardag. Jag vill gå där i min egen värd av tankar och få lite perspektiv på saker och ting. Jag menar inte att jag äger skogen eller så utan att vi som samsas där ska visa hänsyn till varandra.